Fakta om adelsmän medeltiden
Hem / Historia, Vetenskap & Forskning / Fakta om adelsmän medeltiden
Men det fanns också ögonblick av samarbete, som när båda sidor gick samman i korstågen, en serie heliga krig som definierade medeltida historia.
Adeln finansierade också byggandet av kyrkor och kloster, vilket ytterligare stärkte deras relation till kyrkan. Här kunde en adelsman bli av med sin adelstitel om hans vapen, rustning eller häst inte blev godkänd.
Detta vasalageförhållande skapade ett ansvarsutbyte: bonden, eller livegen, var tvungen att betala hyllningar och utföra arbete för herren, medan herren erbjöd honom skydd, särskilt i tider av krig.
De ädla kvinnorna
Kvinnor inom den medeltida adeln intog en ställning av beroende av män, vare sig det var deras far eller deras man. De fyra stånden hade olika roller och inverkan på samhället, och dess struktur speglade de hierarkiska relationerna i det medeltida samhället.
Drev Tunnan och Omkomna Piloter i Svenska Flygvapnet • Fel kung på tronen: Gustaf V Adolf och hans barn • Nationalismen under första världskriget • Viktoria av Storbritannien – En kunglig historia • Julius Caesar – Romersk Diktator och Kejsare • Sandby Borg på Öland: En historia om massakern • Var kommer hamburgaren ifrån?
Vissa var en del av den lägre adeln, medan andra intog mer framträdande positioner. I allmänhet gifte de sig i unga år (cirka 12 år gamla), och deras huvudsakliga funktion var att säkerställa kontinuiteten i släkten genom fortplantning.
Trots sin begränsade roll i det medeltida samhället lyckades en del kvinnor utöva inflytande, särskilt när det gällde att skydda sina barns intressen eller sköta hushållsaffärer under sina mäns frånvaro.
Feodalväsendet grundade sig på att kungamakten delade ut jordområden, län (län = feodum) på livstid till stormän (vasaller) som en belöning för insatser i krig. Genom sin militära, politiska och ekonomiska dominans formade de det medeltida Europas öde. Det var en hierarkisk uppdelning av samhället baserat på olika grupper eller stånd.
De ägde stora landområden och kunde räkna med sina egna arméer.
Spara som favorit
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Agneta Horn (1629-1672).
Borgarna kom senare att utgöra det fjärde ståndet.
Samhällsklasser på 1800-talet
På 1800-talet började samhällsklasserna att förändras och ståndssamhället luckrades upp. Detta förhållande var inte ensidigt, eftersom herren också var tvungen att garantera skyddet av vasallen och hans familj.
Trohet var en nyckelfråga för att systemet skulle fungera korrekt.
Martins, 2009
Åke Ohlmarks och Nils Erik Baehrendtz, Svensk kulturhistoria, Forum, 1993
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och Lars Hammarén, författare och SO-lärare.
Här hittar du material som kan relateras till den svenska och den europeiska adeln och aristokratin vid olika tidsepoker.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Adel och aristokrati
Artiklar om Adel och aristokrati
Länkar om Adel och aristokrati
ANNONS
ANNONS
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Axel von Fersen (1755-1810).
Varje stånd hade en specifik roll och ansvar inom samhället.
De Fyra Stånden
Adel
- Adeln var den högsta ståndet och bestod av adelsmän och adelskvinnor.
- Adeln hade privilegier som rätt till jord, skattefrihet och rätt att inneha höga ämbeten.
Präster
- Prästerna tillhörde den andliga ståndet och deras huvudsakliga uppgift var att sprida kristendomen och ta hand om de troende.
- Prästerna hade även ekonomiska privilegier och ägde ofta mark och egendomar.
Borgare
- Borgarna utgjorde den växande stadsbefolkningen och var hantverkare, köpmän och andra yrkesutövare.
- Borgarna hade ekonomiskt välstånd och var en viktig del av stadslivet.
Bönder
- Bönderna utgjorde den största gruppen och var de som arbetade på marken och försörjde samhället med livsmedel.
- Bönderna hade oftast få privilegier och hade en tuff tillvaro med hårt arbete och liten möjlighet till förbättring.
Ståndssamhället i Sverige
I Sverige var ståndssamhället starkt under medeltiden och fram till den svenska revolutionen på 1800-talet.
Men aristokrati är ett bredare begrepp och kan t.ex.
Med tiden kom länen att betraktas som ärftliga, vilket gav dessa stormannasläkter en mycket starkare ställning.
Feodalväsendet utvidgades också så att stormän i sin tur kunde ge förläningar till krigare eller riddare (som de kallades, efter det tyska ordet ritter = ryttare). Här hittar du bl.a. Sorgemusik och dova trumvirvlar ledsagar den döde kronprins Karl Augusts liktåg som långsamt drar fram genom Stockholms gator den 20:e juni år 1810.
På officiell nivå var de dock uteslutna från de flesta politiska eller administrativa beslut.
Ett anmärkningsvärt exempel kan hittas i fall av spanska adelsmän som María de la Paz Valcárcel, som beviljades titeln marchioninna av Mendigorría på 1800-talet för sin mans och sons militära förtjänster. Krig var inte bara ett sätt att skydda ägodelar, utan också ett sätt att skaffa nya landområden och ytterligare berika sin status.
medeltida krigföring
Slag under medeltiden var inte alltid direkta konfrontationer mellan två arméer.
Tornerspelen bestod av individuella strider, där två riddare kastade sina spjut mot varandra i försöken att slå ner motståndaren. Ur religiös synvinkel uppfattades adeln som en skyddande klass, avsedd att skydda samhället och säkerställa fred i Guds namn. Varje stånd hade sina egna privilegier, rättigheter och skyldigheter.
Vad Är Ett Ståndssamhälle?
Ett ståndssamhälle är en samhällsstruktur där individer är födda in i eller tillhör en specifik grupp med gemensamma egenskaper och uppgifter.