Barns uppväxtmiljö

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden.

En riskfaktor är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. Sociala relationer med till exempel förskole- och skolkompisar, vänner eller andra de träffar i olika fritidsaktiviteter är också viktiga för barnens trivsel och mående.

Vuxna har större risk att utveckla psykiska besvär om de inte har blivit omhändertagna på ett bra sätt som barn, eller om de har utsatts för våld eller andra övergrepp.

Samhället ska bidra till en bra uppväxt

Samhället kan och ska bidra och hjälpa till, både när det inte fungerar hemma men också för att stödja barns utveckling generellt.

Exempelvis finns det tydliga samband mellan att barn som är utsatta för försummelse också kan bli utsatta för fysiskt våld, liksom mellan att som barn upplevt våld i nära relationer och att själv bli slagen.

Det finns också andra samband som kan ha betydelse. En tvåårig intervention pågick mellan 2018 och 2020, där hälften av barnavårdscentralerna arbetade enligt Barnsäkert-modellen, hälften enligt gängse rutiner.

De riskfaktorer som modellen identifierar är oro för ekonomi, nedstämdhet, extrem stress, missbruk/missbruk av alkohol samt våld i nära relationer.

Viktigt med utbildning

Första steget i modellen är utbildning av BHV-sjuksköterskor och familjebehandlare.

– De skulle ju uppmärksamma och hantera andra aspekter kring föräldraskapet än de rent medicinska i samarbete med en familjebehandlare (en socionom).

Dessutom visade analysen att effekterna av insatserna var högre bland yngre föräldrar, utrikesfödda och de med lägre utbildning.

Stress hos nyblivna föräldrar

– Vår forskning visar att stress och nedstämdhet är mycket vanligt, både hos mammor och pappor. Barn är också själva i högsta grad delaktiga i sin egen utveckling och de såväl anpassar sig till som påverkar och påverkas av faktorer i omgivningen.

De flesta barn utvecklar sina färdigheter, förmågor och sätt att relatera till omvärlden i ungefär samma ordning och inom samma åldersintervall.

En god relation mellan barn och föräldrar minskar risken för en rad olika hälsoproblem och riskbeteenden hos barnen. vid Institutionen kvinnor och barns hälsa, och nationell processledare för Barnsäkert.

– Svenska barnhälsovård är unik, det är en av våra största folkhälsoarenor. För att barnet ska lyckas med det behöver föräldern stödja utvecklingen genom att bland annat lyssna och kommunicera med barnet.

Samband finns även för äldre barn som begår brott och samtidigt har en svår hemsituation, svårigheter i skolan eller har börjat använda droger.

Källor:

Bedöma barns mognad för delaktighet. Utveckling på avvägar.

Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården Socialstyrelsen, 2015.

Grundbok i BBIC – Barns behov i centrum Socialstyrelsen, 2023

Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende – Kunskapsstöd för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2020.

Klinisk barnpsykologi.

Enligt Pearces modell finns komplexa ömsesidiga relationer mellan faktorerna inom lagren, men också mellan de olika lagren i modellen.

Figur 1. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning.

Här finner du information om de faktorer som påverkar barns och ungas hälsa och utvecklingen av dessa över tid.

Barn behöver en trygg uppväxt och bra kontakt med sina föräldrar, vårdnadshavare eller andra viktiga vuxna. Det handlar exempelvis om barnets levnadsvanor, karakteristika hos föräldrar, hushållsresurser samt närområdets karaktär.

Så många som 24 procent av föräldrarna har angett att de fått hjälp som de annars inte skulle ha fått. Hon ingår i forskargruppen tillsammans med bland annat Maria Engström, med.